Ja, och till och med en ganska händelserik sådan, särskilt under det stormiga nittonhundratalet.

Det gynsamma läget vid havet i sydväst har att gjort landsändan många gånger befunnit sej i centrum för skeendena både i fredliga och krigiska sammanhang.

Förhistorisk bosättning uppstod redan på stenåldern kring Lappträsket i Karis, en trakt som drog till sig också de svenska kolonisternas intresse på 1200-talet. Det  västnyländska 1300-talet präglades av impulser från det mäktiga cistercienserklostret i Padise söder om Finska viken. Svenska rikets intresse för Estland under det följande århundradet gjorde att Raseborg och därmed Västnyland befann sig i händelsernas brännpunkt som aldrig förr eller senare. Ett tecken på detta var att ett av rikets första grevskap inrättades här 1569, en förläning som den indrogs till kronan 1681 i många avseenden hade tryckt sin prägel på bygden.

Reval var västnylänningarnas stad ända fram till att Ekenäs grundades i mitten av 1500-talet och ännu långt därefter. De delade bördorna av stormaktstidens krig och gjorde en av eftervärlden ihågkommen insats vid Poltava 1709. Några år därefter stod ryssarna även i Västnyland, efter att ha drabbat samman med svenska trupper till lands vid Landsbro 1713 och till sjöss vid Rilax 1714. Också under Gustav III:s ryska krig och Krimkriget mullrade kanonåskorna utmed de västnyländska kusterna.

Nittonhundratalet, som på det globala planet präglades av kampen mellan bolsjevismen och fascismen, fick sedan ett utomordentligt dramatiskt förlopp.

Under seklets senare del, när landet levde i fred och uppnådde ett aldrig tidigare skådat välstånd, halkade Västnyland - som dittills alltid hade varit en av dess mest utvecklade regioner - en aning efter.