Staden, staten och brännvinet

- Upptakten till förbudslagen ur ett nationellt och västnyländskt perspektiv

Författare: Magnus Cederlöf
Inbunden, rikt illustrerad, 230 sidor
ISBN 978-952-69233-8-3
Västnyländska kultursamfundets skriftserie nr 28
Utgivning: september 2021
Utförsäljningspris: 30 euro
Köp den i Luckan Raseborg eller i vår webshop.

 

 

Förbudslagen från år 1919 hade en lång förhistoria. Ett totalförbud av alkohol började diskuteras redan på 1880-talet och efter det höjdes tonläget bland förbudsivrarna efter hand. Frågan om en förbudslag blev snabbt politiserad i och med att de politiska partierna i tilltagande grad började omfatta kravet på förbudslag i sina program. Då lagen behandlades på lantdagen år 1907 kunde lagen paradoxalt nog godkännas enhälligt. Förbudsivrarna tvingades vänta ännu tolv långa år på att drömmen skulle gå i uppfyllelse och förbudet få laga kraft.

Hur kom det sig att starka krafter i samhället så enträget ville ha en förbudslag i början av 1900-talet? Detta trots att konsumtionen av alkohol hela tiden minskade till följd av de allt hårdare restriktionerna mot allt som ens liknade sprit? En tidig åtgärd för att dämpa spritkonsumtionen var de alkoholbolag som grundades i städerna från 1870-talet.  Sådana tidiga föregångare till våra tiders Alko grundades i såväl Ekenäs och Hangö. De lokala alkoholbolagen var viktiga aktörer i det kommunala livet – inte minst därför att de tidvis var mycket lönsamma. Innan förbudet blev verklighet kunde de västnyländska städerna finansiera många vällovliga projekt med hjälp av brännvinspengar.

Rusdryckspolitiken i början av 1900-talet ledde landet in i en återvändsgränd vid namn förbudslagen. Alkoholproblemen i början av 1900-talet upplevdes som så allvarliga att endast ett totalförbud kunde rädda landet från undergång. På lokalplanet var frågan om rusdryckerna något som splittrade opinionerna i två läger – tidvis talade man lite skämtsamt om nykterhetspartiet och brännvinspartiet. Ekenäs tidvis liberala utskänkningslinje ledde till att staden av sina kritiker tilldelades öknamnet Supnäs.  

Boken Staden, staten och brännvinet dukar upp ett rikligt smörgåsbord av bakgrundsfakta till förbudslagens tillkomst. Det är en sällsam berättelse som inte saknar dråpliga inslag – åtminstone ur vårt nutidsperspektiv. Fanns det då inga alternativ till förbudslagen? Jo det fanns det, men de dök upp när det redan var för sent.